Hej bloggen!
Honoré de Balzac här,
Idag den 29:e november 1834 är det en solig dag i centrala Paris och en stor dag för mig personligen, det är nämligen idag jag ska släppa Pappa Goriot, ett mästerverk på 314 sidor om jag får säga det själv. Jag har jobbat på detta verk i hela två år. Detta är dock inget nytt för mig, jag har redan släppt flertalet böcker. De kallar mig för samhällskritiker men jag väljer istället, och jag
hoppas att ni gör detsamma, att kalla mig för realist. Genom en tuff uppväxt med en tidig
fadersdöd och en tidig skuldsättning under mina utbildningsår som advokat har jag fått bemöta samhällets mörka sidor. Innan jag började arbeta som författare jobbade jag bland annat som advokatsbiträde, publicist, tryckare, kritiker och politiker. Jag minns när jag publicerade min första bok Le demier chouan, det var endast fem år sedan men det har hänt mycket sedan dess. Trots
framgången med min debutbok blev jag inte erkänd som en stor författare, det erkännandet kom inte förrän ett år senare när jag publicerade min allra första samling Le peau de chagrin.
Till er, mina kära bloggläsare, kan jag erkänna att språket och meningsuppbyggnader inte är min starkaste sida, verket som jag ska publicera idag har jag korrekturläst och ändrat i många gånger.
Snipp snapp snut, så var detta inlägg slut!
... och så ska den gudomliga komedin läsas ut!
Honoré de Balzac här,
Idag den 29:e november 1834 är det en solig dag i centrala Paris och en stor dag för mig personligen, det är nämligen idag jag ska släppa Pappa Goriot, ett mästerverk på 314 sidor om jag får säga det själv. Jag har jobbat på detta verk i hela två år. Detta är dock inget nytt för mig, jag har redan släppt flertalet böcker. De kallar mig för samhällskritiker men jag väljer istället, och jag
hoppas att ni gör detsamma, att kalla mig för realist. Genom en tuff uppväxt med en tidig
fadersdöd och en tidig skuldsättning under mina utbildningsår som advokat har jag fått bemöta samhällets mörka sidor. Innan jag började arbeta som författare jobbade jag bland annat som advokatsbiträde, publicist, tryckare, kritiker och politiker. Jag minns när jag publicerade min första bok Le demier chouan, det var endast fem år sedan men det har hänt mycket sedan dess. Trots
framgången med min debutbok blev jag inte erkänd som en stor författare, det erkännandet kom inte förrän ett år senare när jag publicerade min allra första samling Le peau de chagrin.
Till er, mina kära bloggläsare, kan jag erkänna att språket och meningsuppbyggnader inte är min starkaste sida, verket som jag ska publicera idag har jag korrekturläst och ändrat i många gånger.
Snipp snapp snut, så var detta inlägg slut!
... och så ska den gudomliga komedin läsas ut!
