Hur twisted var 1800-talets England?

Föreställ dig att plötsligt vaknat till de hårda ljuden av krävande skrik bara för att finna dig själv huttrandes av kyla under det hål-fyllda lakanet som envist kallas för en filt. Du känner dig trött från ännu en sömnlös natt och svag från undernäringen, ivrigt väntandes på din vanliga portion välling till frukost. Extremt svag möts du av börjar på den oändliga dag som du, precis som alla de andra dagarna på året, kommer spendera genom att utföra dina olika vardagssysslor. Detta är livet i ett fattighus.

Charles Dickens bok om Oliver Twist skrevs i hopp om att anständiga män och kvinnor i samhället skulle se och agera mot de många människors utsatthet i 1800-talets England. Han visar hur barn svalt, försummades och misshandlades som en del av sitt vardagliga liv. Dickens antydde också att barn många gånger dog endast på grund av de fattiga förhållandena de var tvungna att konstant möta i flera år. All denna miserabla information som författaren ville ha ut gestaltades igenom en ung pojke vid namnet Oliver Twist som befann sig mitt i denna onda cirkel av fattigdom.

Denna unga pojkes namn är i min mening inte taget helt ur luften av Charles Dickens. ”Twist”, som har den svenskan betydelsen för skruvad och förvrängd, symboliserar pojkens äventyr och erfarenheter genom bokens handling. Han slussas fram och tillbaka mellan barnhem, fattighus och kriminella gäng och tycks fara illa vart han än sätter sin fot. Dickens har förmodligen velat sammanfatta statens sociala misshandel med ett ord, twist(ed).

Jack Londons död, fortfarande ett mysterium?

Jack London en av de stora amerikanska författarna dog den tjugoandra november år1876 då 40 år gammal men än idag så är det en omdiskuterad död. Som sett i essän No Suicide är det en fortfarande en mycket omdiskuterad död med folk som stödjer båda sidorna. Att bevisen är svåra att tyda det är nog dock alla som är engagerad i diskussionen med på. Så vad var det som orsakade hans död?

Personen som skriven denna essä hävdar att självmord inte är orsaken i alla fall. Han är dock inte ensam att tro på detta sätt utan det finns många experter som har satt sig in i ämnet och hävdar det samma. Dock inte med samma dödsorsak men i alla fall inte att det var till egen hand hans liv skulle slutat. De påstår att inte självmord skulle vara ett alternativ för London eller i alla fall inte genom förgiftning då det inte skulle gå ihop med hans personlighet och livsfilosofi. Som fast bevis talar de mycket om hans dödscertifikat där fyra utbildade läkare har skrivit att han dött av en urinförgiftning som i sig skulle kommit från njursvikt. Utöver det har experterna lagt upp teorier om hans död skulle varit på grund av allt från strokes till dålig diet.

På den andra sidan har vi de som stödjer teorin om att Jack London skulle ha begått självmord på grund av att man hittat två tomma flaskor med farliga ämnen som kan orsaka dödsfall då det inte används rätt. Varför han skulle begå självmord har folk många hypoteser kring med exempel som att han skulle vara rädd för att bli gammal och ville för alltid vara ung för att alltid kunna vara den rörliga och äventyrliga Jack London. Ett annat är att han skulle ha varit i finansiella problem i kombination med depression grundad i sitt tunga drickande och på gränsen till destruktiva levnadsfilosofi.

Har de som påstår att han inte begått självmord för att det skulle förstöra hans rykte och gå emot hans livsfilosofi om att leva och njuta eller om de som hävdar att självmord var det som orsakade hans död rätt? Det är nog en diskussion som alltid kommer pågå så länge Jack Londons böcker läses. Oberoende på hur mycket denna eldsjäl som jobbar för att självmord skall tas bort från listan över vad Jack London har gjort så kommer vi nog inte få ett definitivt svar någon gång. Men att frågan ställs och att det nu inte står som fakta att han begått självmord är något han fått ut av sitt arbete.

Krig och fred av Lev Tolstoj

Jag har läst Lev Tolstojs roman Krig och fred och tänkte nu dela med mig av lite tankar om just denna. Tolstoj roman som utspelar sig i Ryssland under Napoleons tid publicerades mellan år 1865-1869.

Boken handlar i stora drag om olika stora familjer, Rostov, Bolkonskij och Bezuchov som sammankopplas och bildar denna roman. Ett nytt krig ligger i luften och man får se de olika familjernas syn på det hela. En av huvudingredienserna i boken är kärlek, mellan syster och bror, far och son, far och dotter och man och kvinna. Det är kärleken som är det största bandet mellan familjerna, den bidrar även till stor dramatik och sorg.

Det kan stipuleras att denna roman är något alldeles extra, inte bara för att den är över 1000 sidor, utan även för att man får en stor inblick i hur det var att leva på den tiden, att vara rik eller fattig. Vad krig samt familjeband betyder. Det är även väldigt intressant att se hur kvinnan behandlas gentemot mannen av utomstående och hur de båda könen anpassar sig till varandra i förhållanden. Ett exempel på något som förekommer även idag är när den unge Natasha Rostov förälskar sig i den gifte Andrej Bolkonskij vars fru väntar barn, vilket visar på att livet då inte var helt olikt dagens vardagliga liv. På dessa 1000 sidor hinner även kärlek rinna ut i sanden bara för att blomma ut igen men för någon annan. Minst två fall av det slaget kan hittas bland raderna.

Jag tycker att Tolstoj även lyckats skildra det realistiska i det hela väldigt bra. Han för fram goda diskussioner som innehåller både för- och nackdelar när de gäller kriget. Men även i det vardagliga livet om hur tiden passerar när det är krig och hur både miljön och människor förändras.

Jag skulle inte tveka att läsa om den här boken då jag finner det oerhört trevligt att läsa böcker som är skriva på gammalt vis och är realistiska romaner. Den här boken är en tidslös klassiker som måste läsas av alla, enligt mig. 

Skriet från vildmarken

Jag har läst boken ”Skriet från vildmarken” av Jack London och tänkte i detta inlägg skriva lite tankar omkring den. Jack London skrev boken år 1903 och den skildrar realistiskt hur brutala förhållandena var i Alaska under guldrushen. Boken handlar kort sagt om familjehunden Buck som i början av boken blir kidnappad och såld som draghund till Alaska. Buck anpassar sig snabbt efter sitt nya liv och han drivs mer och mer av sina naturliga instinkter. Mot slutet av boken tillbringar Buck en stor tid ute i skogen och skriet från vildmarken kallar på honom ( det är vargarna som ylar ), när han till sist hittar sina ägare mördade av indianer låter han sina instinkter ta över. Han lyssnar till skriet från vildmarken och börjar leva med en vild vargflock ute i skogen.

I boken får man följa hur Buck genomgår en total förvandling. I början är han en civiliserad familjehund från söder men i slutet har han blivit en vildsint hund som helt följer sina instinkter och lever i flock med sina vilda släktingar, vargarna. När Bucks nya liv i Alaska börjar blir han tvungen att anpassa sig efter de nya förhållandena som råder i det kalla norr och han inser tidigt i boken att vildmarken är en grym värld där endast den starke överlever. Det gäller att döda eller att dödas.

Jag tycker att det är intressant att se hur Jack London i boken på ett realistiskt sätt visar hur förhållandena såg ut i Alaska samt hur han beskriver livet där som en enda stor kamp om livet. Här överlever endast den starke, eller den som är mest anpassad för miljön. Han målar på ett sätt upp en värld som ur ett darwinistiskt perspektiv verkar perfekt. Buck måste glömma i princip allt han lärt sig i sin gamla civiliserade värld. Det finns inget moraliskt rätt eller fel utan Buck måste hela tiden kämpa för sin existens och göra saker som hade varit fel i sin gamla värld. Man märker direkt att Jack London trodde på Darwins evolutionsteori när han skrev boken och det är nästan som att han argumenterar för Darwinismen när han målar upp hur Buck, för sin överlevnad, är helt beroende av sina instinkter och helt oberoende av människans moderna civilisationsideal. Buck är i boken väldigt kvick med att lära sig nya saker och hans gamla naturliga instinkter tillbaka till honom succesivt och hjälper honom att anpassa sig. Det är p.g.a. att Buck är så snabb på att anpassa sig som han också överlever. Survival of the fittest.

Jag tycker att Jack London har lyckats väldigt bra med sin realistiska skildring av det brutala Alaska under guldrushen samtidigt som han på ett bra sätt även skildrar darwinismen. Jag gillade den här boken ganska mycket och det är långt ifrån konstigt att den har blivit en sådan klassiker.

Mark Twain - Onödig Censur?

I Lennart Bromanders artikel Twain - numera cencurerad skriver han att ordet "nigger" används 219 gånger i Mark Twains böcker: Tom Sawyer och Huckleberry Finn. Vidare i artikeln förklarar Bromander att man i USA nu lyckats genomdriva en politisk korrigering av Twains ordval i hans två romaner. Ordet "neger" ska därför ersättas med ordet "slav". "Den normalbegåvade läsaren märker förstås författarens antirasistiska udd, när han skapar en kontrast mellan pojkarnas användande av ordet ”nigger” och Jims djupt sympatiska och nobla egenskaper.", hävdar Bromander i sin artikel. Censuren har fått mycket protester, inte minst från många svarta. "...det har påpekats, att får man inte använda N-ordet blir åtskilliga hip hop- och rap-texter tandlösa...", skriver Bromander. I artikeln förklarar författaren Ismael Reed att språkliga renhetsivrare borde försöka förstå böckerna istället för att förvanska dem. "Det finns betydligt mer av profil, integritet och djupdimensioner hos "niggern” Jim än hos några av alla dessa stereotypiserade svarta människor, som förekommer i dagens film, teater och litteratur.", avslutar Ismael Reed Bromanders artikel i Aftonbladet.

Jag håller med Ismael Reed, jag anser att en korrigering i Mark Twains böcker skulle förstöra en del av sammanhanget. Jag anser att man tillämpar censur enbart då man anser något kunna påverka folk negativt. Om man tar sig tid att sätta sig in i bokens handling så inser man att negern Jim är en av de mest humana och sentimentala karaktärerna i boken. Jims familjelängtan och hans ständiga osjälviskhet lär pojkarna, Huck och Tom, att mänsklighet inte har något med ras att göra. Jag tycker att beslutet angående korrigering är en självförnekelse av USAs historia. Både Huckleberry Finn och Tom Sawyer är en skildring av hur det amerikanska samhället såg ut i sydstaterna på 1800 talet och de är dessutom väldigt präglade av Mark Twains egen barndom som ägde rum på den tiden. På sitt sätt innebär en korrigering av ordet neger en förvrängning av dåtidens samhällsperspektiv. Dessutom är det absurt att denna ändring sker 120 år efter bokens publicering. Man kan ifrågasätta ifall det spelar så stor roll, men är det inte principiellt konstigt att korrigera en klassiker?

Lennart Bromander poängterar Huckleberry Finns antirasistiska udd som tydligt framgår för den som är "normalbegåvad läsare". Frågan är om större delen av de amerikanska läsarna är normalbegåvade eller om de verkligen anser boken stötande på grund av dess ordval. Jag kommer aldrig kunna förstå anledningen till USAs censurbeslut eftersom att jag inte är amerikan, men man undrar ju om det verkligen är många som blivit upprörda av ordvalet så att en censur har blivit nödvändig.

Mark Twain har sagt att Huckleberry Finn har bristande seriositet. Jag anser att boken i högsta grad innehåller seriösa inslag. Speciellt gällande Jim. Det är kanske det många uppfattar som bokens charm. Artikeln bekräftar samma oförståelse som jag har. Varför måste vi ändra på litteratur som är så välskriven och harmlös?

Länk till artikeln:
http://bit.ly/h8yiOR

Skriet från Vildmarken en annorlunda realistisk skildring

Jack Londons bok Skriet från vildmarken som handlar om Buck, en hund som blir bortrövad under den stora guldrushen i Klondike. För att säljas på den omätliga marknaden för draghundar. Där hamnar han långt ifrån sin säkra och bekväma tillvaro vilket leder till hans tillbakagång till ett mer primitivt och instinktivt levnadssätt. Boken är inspirerad av Jack Londons egna upplevelser under guldrushen som han tog del av, men bokens fokus ligger inte på hans minnen och han upplevde det. Den fokuserar inte heller på en knivskarp realistisk skildring av vad som hände och hur det fungerade under guldrushen som man skulle kunna ha förvänta sig av en författar under realismen. Istället så lägger Jack London stora delar av sin energi i boken på att försöka förstå Buck som hund, och hur han ser och förstår sakerna som händer under guldrushen. Han försöker sätta sig in i en tamhunds tankar och hur de ändras genom en allt hårdare fysisk och primitivare tillvaro. Han gräver djupt in i hundens tankar om det runtomkring händande och dess naturliga beteende. Han beskriver som en sann realist den transformation Buck går igenom där han går allt närmare i sina rötter. Hur de primitiva och instinktiva beteende som ligger låsta i Bucks hjärna som långsamt låses upp när hans miljö börjar likna sin mer naturliga miljö.

Att delar av det han skildrar om hur en hund går mot sitt naturliga beteende när det behövs är självupplevt är inte helt omöjligt då det finns en chans att något liknande kan ha skett när han var med i guldrushen. Alla saker är nog dock inte upplevda utan saker om han tänkt igenom då han försökt studera och förstå hundens psykologi och riktiga natur. Precis som andra stora realister så gör Jack London en mycket noggrann och detaljerad av beskrivning av verkligenheten men i detta fall en mycket annorlunda sådan. Genom att han inte bara ser verkligenheten runt om kring sig utan försöker förstå en hunds synsätt med det blir det inte en fakta baserad skildring utan en mycket vällgrundad spekulation om hur en hunds naturliga beteende är i det fria och hur dess psykologi fungerar.

Tolstojs Krig och fred

Jag skulle gissa att majoriteten av alla er läsare hört, och förmodligen också anser, att man borde läsa boken före det att man ser filmatiseringen av de flesta verk. Detta må vara sant, men jag måste erkänna att jag inte för en sekund ångrar att jag tog den andra vägen gällande Tolstojs världsberömda Krig och fred. Jag tror att det var för redan två somrar sedan som jag först såg den, visserligen nyaste, filmatiseringen och blev minst sagt förälskad. Därav fanns heller inga tvivel om vilken bok jag skulle välja att ta mig igenom här på vår svenska B-kurs.



Av att just få se filmen före boken hjälpte mig att se hur bra och välgjord boken verkligen är. Jag tycker att Tolstoj, i sin bok, på ett väldigt skickligt, men enkelt vis tar fram många av oss människors i allmänhet stora intressen; politik, historia, kärlek, pengar, vänskap och förhållanden, och att han binder samman dem på ett mycket obehindrat vis. Jag tror därför också att det är i varje fall en, absolut inte den ända, anledning till bokens storhet. När jag läste boken var jag så inne i själva handlingen att jag inte riktigt tänkte på att berättelsen innehåller så många olika ämnen, ungefär som om det vore flera handlingar i en och samma handling. Men trots det, så hade jag kände jag inga problem att följa handlingen.
Tolstojs sätt att skriva är intressant samtidigt som det är underhållande. Man glömmer lite bort tid och rum när man läser, och det är för mig en definition på en skicklig författare.