Först kom bilderna från barndomen - jag såg mina sex syskon och min stränga, rödnäsade far som alltid hade armarna i kors. Strängheten hemma och militärhögskolan härdade mig redan i unga år. Jag minns att jag tänkte mycket på min mor - hon gick ju bort när jag bara var 16. Jag tyckte inte lika mycket om far, men när han gick bort två år senare märkte jag att han betydde betydligt mer än jag först trodde.
Ett av mina viktigaste beslut i livet var när jag hoppade av armén efter att ha jobbat som både fortifikationsofficer och löjtnant. Jag hade gripits av en plötslig längtan efter att skildra verklighetens sanna sida genom att skriva böcker. Det beslutet har jag - som tur är - aldrig ångrat.
Värre minnen följde därefter. Bilder från min tid i fängelset uppenbarade sig och ledde oundvikligen till det fruktansvärda minnet av min skenavrättning. Jag hade blivit ertappad med deltagande i en socialistisk studiecirkel och sattes därmed i fängelse. Här kunde mitt liv tagit slut, då jag efter några månaders vistelse i fängelset blev dömd till döden, men lyckligtvis blev jag benådad sekunderna innan arkebuseringen skulle beröva mig livet. Istället väntade fyra år av sibiriskt fångläger följt av sex års förvisning, och var jag inte härdad innan så blev jag det under alla omständigheter dessa år.
Efter dessa mardrömsscenarion dök några trevliga minnen från mitt bröllop upp. Jag såg världens vackraste ansikte - Marija Isajevas. Hon var 29 år gammal och jag hade hunnit bli 36. Man skulle kunna tro att saker och ting blev lugnare efter bröllopet - och visst - jag kände mig lycklig i några år, men lyckan blev inte långvarig. Marija blev sjuk och avled. Några år senare dog min bror, och den odågan hade mage att lägga över sina skulder på mig. Jag som redan hade ekonomiska problem p.g.a. temporära spelförluster! Jag bestämde mig för att skriva ett mästerverk så att jag kunde ha ett anständigt liv igen. "Brott och straff" döpte jag mastodontboken till (i skrivande stund har den redan blivit lite av en bestseller). Det var under slutförandet av boken som jag kom i kontakt med stenografen Anna Snitkina, som jag gifte mig med året därpå.
Det kommer alltid något gott ur det onda. Även om åren i fängelset och fånglägret naturligtvis var hemska så fann jag mycket inspiration till mina verk genom dessa upplevelser. Det har varit mycket upp och ner genom åren, men när jag nu sitter här bredvid min kära Anna så känner jag att jag är nöjd med livet.
Jag blev faktiskt så tagen av de där få sekunderna där mitt liv spelades upp framför mig att jag gick och hämtade några tavlor från svunna år, som jag nu sitter och betraktar:



Jack, Emil, Carl, Marcus, Arvid
Bäste hr D! Har du några nya spännande romanprojekt på gång? Blir det kanske en kärlekshistoria nu när du har gift om dig?
SvaraRaderaUndrar svensk läsarinna
дорогая жена читать стока. Если вы еще не нашли время, чтобы исследовать это, вы поймете, что письмо г-на Достоевского опубликованы после его смерти, в честь своего замечательного достижения и магическое воздействие на мир.
SvaraRadera/ Карл Шегрена, мастерски
DU ÄR MIN FÖREBILD!!!
SvaraRadera/ N.Gogol
Jag tycker att din brors skuld har format ditt liv. Du har tack vare honom skrivit ditt mästerverk "Brott och straff" och tjänat ihop en massa pengar och kärlek runtom i världen. Du hade aldrig tänkt tanken att komma ut med en roman om inte detta skett. Nu är du inte bara kvitt din brors skuld, du har även pengar över.
SvaraRaderaPs. Hoppas dina nära och kära som gått bort vilar i frid
Nikolaj Gogol - Petersburgs mest älskade författare
Herr Gogol, låt mig börja med att säga att det är jag som är Petersburgs mest älskade författare. Därom råder inga tvivel. Vad beträffar min bror så är jag relativt säker på att jag hade blivit förmögen och älskad även om det svinet hade haft bättre pli på sin ekonomi.
SvaraRaderaTack för din stora omtanken gällande mina anhöriga.
Fjodor Dostojevskij - Petersburgs mest älskade och mest lästa författare
Skillnaden mellan mig och dig herr Dostojevskij är som skillnaden mellan vatten och eld. Du bör vara nöjd med den plats du fått i Sankt Petersburg. Din enda möjlighet att ta över min plats är min död. Men så länge jag skriver med pennan och är älskad av folket lär jag aldrig dö.
SvaraRaderaNikolaj Gogol - Petersburgs MEST ÄLSKADE FÖRFATTARE!!!
Jag håller med om Er liknelse, Gogol. Men tilläggas bör kanske att vattnet symboliserar mig själv och elden symboliserar Er. Vattnet släcker elden och inget av elden finns kvar för eftervärlden att skåda. Jag vill också påminna Er om att Ni har släktrötter från såväl Polen som Ukraina. Hur kan man bli älskad i Ryssland när man inte ens är ett fullblod?
SvaraRaderaFjodor Dostojevskij - Rysslands mest älskade författare
Symboliken visar att vatten aldrig kan bli eld och Fjodor kan aldrig bli GOGOL så jag kommer alltid förbli etta i hela Petersburg. Du har rätt jag är också från Polen och Ukraina. Jag är lika mycket älskad där som i Petersburg. Det är sorgligt att du nu hamnat i en svår depression och spottar ut oangelägenheter. Tiden i fånglägret verkar ha satt sina spår i dig. Om du tittar förbi idag efter klockan sju kan du få hjälp hos min läkare.
SvaraRaderaNikolaj Gogol - Petersburgs, Ukrainas och Polens mest älskade författare och person!